Bebyggelse, stadsbild och gestaltning

Nulägesbeskrivning

Planområdet ligger i stadsdelen Skärsätra, intill Parkvägen och på gångavstånd till Lidingöbanans hållplatser Skärsätra och Kottla. Skärsätra är en tätbebyggd stadsdel som ligger innanför kusten mot Halvkakssundet på södra Lidingö. Utanför Dalénum i sydväst övergår sundet i Lilla Värtan. Landskapet karaktäriseras främst av kuperad klippig skärgårdsterräng med kvarvarande inslag av tall- och blandskogsdungar. Kappsta vid kusten längst i söder är ett naturreservat. Ett skogsparti skiljer Skärsätra från Stockby i norr. Dagens Skärsätra består av flera tidsskikt där bebyggelse från olika tider blandas.

Stadsdelsnamnet Skärsätra är hämtat från Skärsätra gård innanför Halvkakssundet. Gården har anor från medeltiden (omnämnd 1379). På den före detta gårdens marker har en stor del av nuvarande stadsdel vuxit fram. Kottla gård i nordöstra Skärsätra var ett torp under Stockby på 1700-talet och blev ett eget hemman år 1811. Den nordöstra delen av Skärsätra har till stor del vuxit fram på Kottla gårds mark.

Skärsätra gårds brygga var tidigt betydelsefull för sjötransporter, vilket framgår i äldre kartmaterial där en tilläggsplats nedanför gården kan anas redan 1661. Skärsätra låg centralt vid vattenvägen och ångbåtstrafikens intensiva utveckling efter 1800-talets mitt gynnade en uppkomst av sommarvillor både vid kusten och inne vid Kottlasjön. Skärsätras centrala läge lockade även till sig en etablering av industrier vid Halvkakssundet, främst efter 1900. Företaget AGA köpte 1911 flera industritomter vid vattnet och flyttade över verksamheten som då låg i Nacka. Detta kom att få en mycket stor betydelse och bli en livsnerv i samhälls- och byggnadsutvecklingen på Lidingö.

Skärsätra kom snabbt att förvandlas till ett villa- och industrisamhälle. Skärsätra villastad har ursprung i ett konsortium som köpte mark från Skärsätra gård 1907. Detta konsortium ombildades till bolaget Nya AB Skärsätra 1911. I Skärsätra fanns redan 1905 en hel del bebyggelse. Allt som allt fanns här 70 bebyggda lägenheter, varav flertalet var sommarnöjen som tillkommit på 1880- och 1890-talet. Det fanns även enklare egnahem i området kring Törnrosvägen.

Expansionen av Skärsätra villastad tog form framför allt under åren kring 1910. 1911 byggdes Skärsätras första skola vid Parkvägen. Tillkomsten av södra Lidingöbanan 1913-1914 med flera hållplatser i stadsdelen bidrog ytterligare till expansionen. Kustremsan var till stor del tänkt som industrimark. Industriarbetarnas bostäder på billigare tomter var tänkta att koncentreras till området närmast industrierna samt i utkanten av Skärsätra vid gränsen mot Stockby. Vid Kottlasjön och på höjdryggarna innanför kusten skulle det byggas villor för mer välbärgade invånare och så blev det också i huvudsak.

Planförslag och konsekvenser

Planens omfattning och konsekvenser är begränsade då planen huvudsakligen säkerställer att befintlig bostadsbebyggelse inte längre är oförenlig med gällande detaljplan.

Lidingö 10:77 och Lidingö 10:80

Planförslaget förutsätter en sammanläggning av fastigheterna och medger en minsta fastighetsstorlek om 2300 kvm. Befintlig huvudbyggnad regleras med en varsamhetsbestämmelse och rivningsförbud. Byggnaden ges en utökad byggrätt på cirka 20 kvm med en utformningsbestämmelse för att tillbyggnaden ska göras varsamt och uppfattas som en väl integrerad del av den ursprungliga gestaltningen. Inom den sammanslagna fastigheten får endast en huvudbyggnad uppföras och får endast vara ett friliggande enbostadshus. Byggnader ska utformas med sadeltak, mansardtak eller valmat tak. Nockhöjd är reglerad till befintlig nockhöjd. Komplementbyggnader får uppföras med en högsta sammanlagd byggnadsarea om 80 kvm, varav den största byggnaden får vara högst 40 kvm. Komplementbyggnader ska placeras minst 3 meter från fastighetsgräns. Komplementbyggnader får ha en högsta byggnadshöjd om 3 meter och en högsta nockhöjd om 4 meter. I komplementbyggnad får bostad ej inredas. 60 % av fastighetsarean ska vara genomsläpplig och takvatten ska infiltreras inom den egna fastigheten. Marklov krävs för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet.

Lidingö 10:89

Befintlig byggnad innehar inga särskilda kulturvärden och skyddas inte i detaljplanen. Minsta fastighetsstorlek regleras till 1000 kvm för att fastigheten inte ska kunna styckas. En byggnadsarea för huvudbyggnad på 200 kvm medges inom fastigheten, vilken befintlig byggnad inryms i. Inom fastigheten får endast en huvudbyggnad uppföras och får endast vara ett friliggande enbostadshus. Byggnader ska utformas med sadeltak, mansardtak eller valmat tak. Huvudbyggnad ska placeras minst 3,5 meter från fastighetsgräns. Byggnaden ska placeras och utformas efter befintlig terräng för att sprängning, schaktning och fyllning ska minimeras. Nockhöjd är reglerad till 31 meter över angivet nollplan. Komplementbyggnader får uppföras med en högsta sammanlagd byggnadsarea om 40 kvm. Komplementbyggnader ska placeras minst 3 meter från fastighetsgräns. Komplementbyggnader får ha en högsta byggnadshöjd om 3 meter och en högsta nockhöjd om 4 meter. I komplementbyggnad får bostad ej inredas. 60 % av fastighetsarean ska vara genomsläpplig och takvatten ska infiltreras inom den egna fastigheten. Marklov krävs för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet.

Kulturmiljö

Nulägesbeskrivning

Lidingö 10:77 och Lidingö 10:80

Många av tomterna i Skärsätra bebyggdes med mindre villor av hantverkare som blev sina egna byggherrar och byggmästare. På det sättet skiljer sig den äldre villastadskaraktären till exempel från Hersby där det främst var en bättre bemedlad borgarklass som byggde större villor med många rum till hög standard. För att förbättra byggnadskvalitén tillhandahöll villabolaget i Skärsätra byggnadsritningar utförda av bolagets egna arkitekter, som byggherrarna kunde köpa till låg taxa. Det fanns även typritningarna för olika husvarianter.

Huvudbyggnaden på fastigheten Lidingö 10:77 uppfördes 1910 och inreddes med en bostad. Det saknas nybyggnadsritningar i miljö- och stadsbyggnadskontorets bygglovsarkiv, men det är inte osannolikt att byggnaden på Lidingö 10:77 uppfördes efter ritningar från Nya AB Skärsätra. Vid samma tidpunkt uppfördes en mindre bostadsbyggnad om 27 m² på tomtens södra del där ytterligare en lägenhet inreddes. Den mindre stugan revs 2007 tillsammans med en mindre uthuslänga.

Huvudbyggnaden uppfördes i två våningar i en enkel jugendkaraktär med en smal hög byggnadsvolym och brutet tak. Byggnaden är klädd med liggande träpanel målat i faluröd kulör och har ett lertegelklätt tak. På vinden finns ett stort halvmåneformat fönster mot öster. Spröjsade fönster förekommer men de flesta fönster är utbytta till enklare spröjslösa fönster med en till tre lufter. Troligen en förändring som skett i mitten av 1900-talet, då några av dessa fönster redovisas på en tillbyggnadsritning från 1949. Fönster, knutbrädor och listverk är vitmålade.

1949 ansöktes om byggnadslov för en tillbyggnad för ett badrum och toalett, sökanden var magister David Olsson, kanske arbetade han på Skärsätra skola. Tillbyggnaden förlades i söder i anslutning till verandan. På ritningen framkommer att i vart fall fönstren på övre plan mot öster var småspröjsade. Småspröjsade fönster är snarare ett nationalromantiskt karaktärsdrag, men det var inte ovanligt med blandstilar i början av 1900-talet.

Villan är ett tidigt exempel på utbyggnaden av Skärsätras villastad och har ett stort miljöskapande värde i området. Byggnaden bedöms vara kulturhistoriskt särskilt värdefull och föreslås därför omfattas av en varsamhetsbestämmelse och rivningsförbud.

Tomten är lummig och har ett flertal äldre fruktträd och buskar. Den stora tomten, med en centralt placerad huvudbyggnad, är tidstypisk för villabebyggelsens byggnadsstruktur vid förra sekelskiftet. 

Planförslag och konsekvenser

Villan på Lidingö 10:77 bedöms vara en tydlig representant för villastadsbebyggelsens utbyggnad i Skärsätra och har ett stort miljöskapande värde i omgivningen. Byggnaden bedöms vara kulturhistoriskt särskilt värdefull och föreslås därför omfattas av en varsamhetsbestämmelse och rivningsförbud för att tydliggöra att byggnadens ursprungliga karaktärsdrag ska omfattas av särskild hänsyn vid ändringar.

• k₁ Kulturhistoriskt särskilt värdefull byggnad. Ändring av byggnad ska utföras varsamt så att hänsyn tas till byggnadens karaktär som enkel jugendvilla från tidigt 1900-tal vad avser volym, proportioner, utformning och detaljeringsnivå.

• r₁ Byggnad får inte rivas

Fönster har bytts ut under mitten av 1900-talet. Med fördel kan fasaden återställas till ett mer tidstypiskt uttryck med nya fönster i trä, väl dimensionerade. Inspiration till fönsterutformning finns i tillbyggnadsritningarna från 1940-talet, som visar att det funnits både småspröjsade fönster såväl som fönster med sex spröjs.

Plankartan utformas på så sätt att det finns utrymme för en tillbyggnad mot norr i två våningar. Befintlig byggnadsarea är liten och det kan finnas behov att bygga till en volym för att iordningställa till exempel större badrum och hall. Tillbyggnaden ska utformas väl anpassad till byggnadens karaktärsdrag och uppfattas som en väl integrerad del till den ursprungliga gestaltningen. Verandautbyggnaden mot söder i två våningar är en bra gestaltningsmässig referens för en ny tillbyggnad mot norr, även om byggnadsarean för tillbyggnaden tillåts vara större än verandan. Den byggbara ytan på plankartan utformas på så sätt att en tillbyggnad dras in från fasadens hushörn.

Lovbefriade åtgärder enligt 9 kap. 4 § pkt 4a-4c §§ - Attefallsregler

Byggnaden på Lidingö 10:77 är kulturhistoriskt särskilt värdefull. Av den anledningen regleras i detaljplaneförslaget att fastigheten inte omfattas av möjlighet till vissa av de bygglovsbefriade åtgärderna enligt 9 kapitlet 4 § pkt 4a-4c §§ PBL, det vill säga för så kallade attefallsåtgärder.

För fastigheten införs utökad lovplikt för de åtgärder som gäller själva huvudbyggnaden samt för friliggande attefallshus.

För fastigheten krävs således bygglov för att:

• göra en tillbyggnad på max 15 kvadratmeter

• bygga högst två takkupor

• i ett enbostadshus inreda ytterligare en bostad

• uppföra en fristående komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus

Detta innebär att ovanstående byggnadsåtgärder prövas mot bestämmelserna i detaljplanen. På plankartan regleras detta med bestämmelsen: ”Bygglov krävs även för komplementbyggnad, tillbyggnader, takkupor samt inredning av ytterligare bostad som annars är lovbefriade enligt PBL 9 kap. 4 a-c §§.”

Gator och trafik

Nulägesbeskrivning

Gator

Planområdet angränsar i väster till Parkvägen, som leder upp till Skärsätra skola där det finns en vändplan.

Parkering

Samtliga bostadshus har infarter från Parkvägen. Fastigheten Lidingö 10:80 har inte möjlighet till egen infart. Parkering sker inom kvartersmark.

Gång- och cykel

Längs med Parkvägen finns en gångbana som separeras från körbana med kantsten. Cykling sker i blandtrafik längs Parkvägen.

Kollektivtrafik

Från planområdet är det ungefär en 250 meters gångväg till Skärsätra station där Lidingöbanan passerar. Närmsta busshållplats finns vid Kottlavägen eller Södra Kungsvägen, cirka 300–350 meters gångavstånd från planområdet.

Planförslag och konsekvenser

En del av befintlig gångbana längs Parkvägen ligger idag inom fastigheten Lidingö 10:77. Denna yta planläggs som Gata och ska vid planens genomförande regleras till vägfastigheten Lidingö 10:564.

Teknisk försörjning

Nulägesbeskrivning

Vatten och avlopp

Planområdet är försörjt med vatten-, spillvatten- och dagvattenledningar.

Värme

Fjärrvärmeledningar finns inte inom planområdet.

El

Planområdet är försörjt med el.

Ledningar, tele, fiber och digital kommunikation

Ledningar finns dragna längs med gatan och in på fastigheterna.

Avfall

I området finns kommunal avfallshämtning och avfallshantering sker i direkt anslutning till respektive bostadshus. Närmsta återvinningstation finns i Högberga.

Planförslag och konsekvenser

Avfallshanteringen kommer vid planens genomförande inte att förändras.

Dagvatten

Nulägesbeskrivning

Marken inom planområdet sluttar i sydvästlig riktning och avvattnas huvudsakligen mot Parkvägen och dagvattenbrunnar i dess anslutning. Stora delar av planområdet består av genomsläppliga material så som gräs, planteringar, buskar och träd.

Planförslag och konsekvenser

Ingen dagvattenutredning har tagits fram under planprocessen eftersom planens genomförande inte förväntas ha negativa effekter på dagvattenhanteringen, då planförslaget i huvudsak befäster befintlig användning av marken. En viss utökning av byggrätterna medges men bedöms ha marginell påverkan på dagvattenflödet, främst då det finns goda förutsättningar för ett lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Detta säkerställs i plankartan genom en skrivning om att takvatten ska infiltreras inom respektive fastighet samt begränsas av byggrätterna och andelen hårdgjord yta som tillåts. Dagvattenlösning ska följa stadens riktlinjer.

Risker, miljö, hälsa och säkerhet

Förorenad mark

Nulägesbeskrivning

Inga kända markföroreningar finns inom planområdet.

Radon

Nulägesbeskrivning

Berggrunden i Lidingö klassas som normalriskmark beträffande radon.

Ras, skred, erosion, sättningar

Nulägesbeskrivning

Planen syftar till att bekräfta nuvarande markanvändning och marken inom planområdet är redan bebyggd. Planområdet är inte utpekat som riskområde för ras, skred eller erosion i kartunderlag från SGI.

Planförslag och konsekvenser

Risken för ras, skred och erosion anses vara mycket liten.

Översvämningsrisk

Nulägesbeskrivning

Marken inom planområdet sluttar relativt jämt ner mot sydväst och inom planområdet finns inga uppenbara lågpunkter som kan leda till översvämning.

Planförslag och konsekvenser

I planförslaget bedöms det inte föreligga någon översvämningsrisk.

Farligt gods

Nulägesbeskrivning

Rekommenderad led för transport av farligt gods ligger ungefär 115 meter ifrån befintlig bebyggelse inom planområdet. Transportleden och planområdet ligger på vardera sida av järnvägsspåren.

Planförslag och konsekvenser

Detaljplanen medger befintlig markanvändning och avståndet bedöms som godtagbart i det enskilda fallet.

Lidingöbanan

Nulägesbeskrivning

Lidingöbanan ligger söder om planområdet. Från närmaste bebyggelse till närmaste spårmitt är det 32 meters avstånd. På järnvägsspåret förekommer enbart persontrafik. Risker kopplade till Lidingöbanan utgörs av urspårning och tågbrand.

Planförslag och konsekvenser

Risker förknippade med urspårning och tågbrand bedöms som låga med anledning av byggnaders placering och för att tågen passerar i låg hastighet förbi planområdet eftersom det är lokaliserat mellan två stationer. Huvudbyggnadens placering på fastigheten Lidingö 10:77 säkras i plankartan vilket medför att det inte blir möjligt att placera huvudbyggnad närmare spåret.

Arbeten inom fastigheterna som kan komma att påverka Lidingöbanan behöver anmälas. För att initiera kontakt ska ”Blankett för anmälan av aktiviteter som påverkar kollektivtrafiken” skickas in till Region Stockholm. Denna går att finna på www.sll.se/bygga.

Räddningstjänsten tillgänglighet i området

Nulägesbeskrivning

Framkomlighet för räddningstjänstens fordon tillgodoses på gatumark och inga gator specifika för räddningstjänst föreslås i detaljplanen.

Planförslag och konsekvenser

Räddningstjänstens framkomlighet påverkas inte av detaljplanen.

Tillgänglighet

Nulägesbeskrivning

Planområdet angörs tillgängligt med personfordon. Befintlig byggnad på Lidingö 10:77 har trappor upp till entréerna och nås inte tillgängligt idag.

Planförslag och konsekvenser

Detaljplanen bedöms inte medföra konsekvenser för tillgängligheten. Vid framtida bygglov kan det ställas krav på att den tillbyggda delen på fastigheten Lidingö 10:77 ska uppfylla tillgänglighetskrav och möjligheten att uppföra tillbyggnaden tillgänglig bedöms som god.

Vid en eventuell rivning och nybyggnation på fastigheten Lidingö 10:89 kommer det ställas krav på att den nya villan ska uppfylla samtliga tillgänglighetskrav. Inom kvartersmark finns goda möjligheter till tillgänglighetsanpassning.