Översiktsplan

Lidingö stads översiktsplan visar på en planeringsinriktning på lång sikt med utblick mot 2050. I översiktsplanen redovisas hur mark- och vattenområden bör användas i framtiden och hur den byggda miljön ska förvaltas och utvecklas. Översiktsplanen visar även hur staden avser ta hänsyn till allmänna intressen samt hur riksintressen och miljökvalitetsnormer ska tillgodoses samt hur den fysiska planeringen förhåller sig till nationella och regionala mål.

I Lidingös översiktsplan 2025, antagen av kommunfullmäktige 20 oktober 2025, är området utpekat som ”sammanhängande bostadsbebyggelse”.

Områden som i översiktsplanen definieras som sammanhängande bostadsbebyggelse består huvudsakligen av bostäder, kompletterade med ett mindre antal servicefunktioner som handel, verksamheter, vård, förskolor och skolor. Även mindre parker och grönområden ingår i kategorin, även om de inte markeras särskilt i kartan. Inom dessa områden kan nya bostäder tillkomma, men endast i begränsad omfattning, och eventuella verksamheter som tillförs ska huvudsakligen vara mindre servicefunktioner eller samhällsservice som handel, förskolor och skolor.

Översiktsplanen anger att bostäder för särskilda målgrupper i första hand ska inrymmas i stadens eller privata aktörers befintliga lokalbestånd, för att undvika att ny mark tas i anspråk. För att skapa flexibilitet och främja ett effektivt resursutnyttjande bör även samnyttjande av lokaler underlättas och beaktas vid nybyggnation. För bostäder för särskilda målgrupper gäller att lägenheterna ska vara fullvärdiga, fungera som den enskildes permanenta hem och inte utformas eller placeras på ett sätt som ger en institutionell prägel.

Detaljplanen bedöms vara i linje med riktlinjerna i översiktsplanen eftersom området är utpekat som sammanhängande bostadsbebyggelse. Översiktsplanen betonar vikten av flexibilitet och effektivt resursutnyttjande i befintliga byggnader, något som bedöms kunna uppnås med ett planförslag som tillåter flera olika användningar av marken.

Riksintressen

Inga riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken berörs av planen.

Planens överensstämmelse med hushållningsbestämmelserna i miljöbalken

Detaljplanen är förenlig med bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken avseende lämplig användning av mark- och vattenresurser. Planförslaget innebär god hushållning med mark- och vattenområden genom att den planerade markanvändningen möjliggör ett komplement till befintlig markanvändning. Att även tillåta bostadsändamål för befintliga lokaler, som står tomma, säkerställer att marken kan användas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, vilket främjar en långsiktigt god hushållning med markresurser.

Miljömål

En bedömning har gjorts av hur detaljplanen överensstämmer med de nationella miljömålen. Miljö- och stadsbyggnadskontoret har bedömt att aktuell detaljplan bidrar positivt till att följande nationella miljömål kan uppfyllas:

God bebyggd miljö

Riksdagens definition av miljömålet är:

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. (Sveriges miljömål, 2025)

Genom att anpassa markanvändningen för att tillgodose behovet med bostäder, säkerställs att marken används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, vilket främjar en långsiktigt god hushållning med markresurser.

Miljökvalitetsnormer (MKN)

Luft

Detaljplanen bedöms inte påverka möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för luft.

Vatten

Vattenförekomsten som planområdet avvattnas till är Askrikefjärden. Askrikefjärden är en klassad vattenförekomst enligt Vattendirektivet (Havs- och vattenmyndigheten). Den ekologiska statusen är otillfredsställande och den kemiska uppnår ej god status. Det som är avgörande för den ekologiska statusen är övergödning, miljögifter och flödesförändringar. Den kemiska statusen uppnår inte god status och beror på att de prioriterade ämnena antracen (ANT), tributyltenn (TBT), kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE) överskrids i vattenförekomsten. Ämnena Hg och PBDE kallas för överallt överskridande ämnen och överskrids i alla Sveriges undersökta ytvattenförekomster (Vatteninformationssystem Sverige 2023).

Ytvattenförekomstens miljökvalitetsnormer (MKN) är god ekologisk status 2039 och god kemisk ytvattenstatus. Den ekologiska statusen har tidsfrister till år 2027 och 2039 på grund av olika påverkanskällor för kvalitetsfaktorerna näringsämnen, växtplankton, icke-dioxinlika PCB:er samt hydrografiska villkor i kustvatten och vatten i övergångszon. Skälet till de olika tidsfristerna är tekniska skäl och naturliga förhållanden.

Undantag för den kemiska statusen i form av mindre stränga krav har satts för PBDE samt Hg och beror på att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av dessa ämnen till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Undantag i form av tidsfrister till år 2027 har även satts för ANT och TBT. Anledningen till detta är med skälet tekniskt omöjligt på grund av kunskapsbrist samt att utsläppsminskande åtgärder behöver genomföras för att nå god status.

Återhämtning av vattenförekomsten tar tid och åtgärder bör sättas in så snart som möjligt för att nå målet om en god kemisk status till 2027 (VISS, 2023).