Bebyggelse, stadsbild och gestaltning

Nulägesbeskrivning

Stadsdelen - skärsätra

Skärsätra är en tätbebyggd stadsdel som ligger innanför kusten mot Halvkakssundet på södra Lidingö. Utanför Dalénum i sydväst övergår sundet i Lilla Värtan. Landskapet karaktäriseras främst av kuperad klippig skärgårdsterräng med kvarvarande inslag av tall- och blandskogsdungar. Kappsta vid kusten längst i söder är naturreservat. Ett skogsparti skiljer Skärsätra från Stockby i norr. Dagens Skärsätra består av flera tidsskikt där bebyggelse från olika tider blandas.

Stadsdelsnamnet Skärsätra är hämtat från Skärsätra gård innanför Halvkakssundet. Gården har anor från medeltiden (omnämnd 1379). På den före detta gårdens marker har en stor del av nuvarande stadsdel vuxit fram. Kottla gård i nordöstra Skärsätra var ett torp under Stockby på 1700-talet och blev ett eget hemman år 1811. Den nordöstra delen av Skärsätra har till stor del vuxit fram på Kottla gårds mark.

Skärsätra gårds brygga var tidigt betydelsefull för sjötransporter, vilket framgår i äldre kartmaterial där en tilläggsplats nedanför gården kan anas redan 1661. Skärsätra låg centralt vid vattenvägen och ångbåtstrafikens intensiva utveckling efter 1800-talets mitt gynnade en uppkomst av sommarvillor både vid kusten och inne vid Kottlasjön. Skärsätras centrala läge lockade även till sig en etablering av industrier vid Halvkakssundet, främst efter 1900. Företaget AGA (AB Gasaccumulator) köpte 1911 flera industritomter vid vattnet och flyttade över verksamheten som då låg i Nacka. Detta kom att få en mycket stor betydelse och bli en livsnerv i samhälls- och byggnadsutvecklingen på Lidingö.

Skärsätra kom snabbt att förvandlas till ett villa- och industrisamhälle. Skärsätra villastad har ursprung i ett konsortium som köpte mark från Skärsätra gård 1907. Detta konsortium ombildades till bolaget Nya AB Skärsätra 1911. I Skärsätra fanns redan 1905 en hel del bebyggelse. Allt som allt fanns här 70 bebyggda lägenheter, varav flertalet var sommarnöjen som tillkommit på 1880- och 1890-talet. Det fanns även enklare egnahem i området kring Törnrosvägen.

Expansionen av Skärsätra villastad tog form framför allt under åren kring 1910. 1911 byggdes Skärsätras första skola vid Parkvägen. Tillkomsten av södra Lidingöbanan 1913-1914 med flera hållplatser i stadsdelen bidrog ytterligare till expansionen. Kustremsan var till stor del tänkt som industrimark. Industriarbetarnas bostäder på billigare tomter var tänkta att koncentreras till området närmast industrierna samt i utkanten av Skärsätra vid gränsen mot Stockby. Vid Kottlasjön och på höjdryggarna innanför kusten skulle det byggas villor för mer välbärgade invånare och så blev det också i huvudsak.

Planförslag och konsekvenser

Huvudbyggnaden är en välbevarad representant från bostadsutbyggnaden i Bergsätra under tidigt 1900-tal och har ett stort miljöskapande värde i omgivningen. Byggnaden bedöms vara kulturhistoriskt särskilt värdefull och omfattas av 8 kap 13 § plan- och bygglagen, som anger att en byggnad som är kulturhistoriskt särskilt värdefull inte får förvanskas. Planläggningen innebär att byggnadens användning som bostad formaliseras och säkerställer att byggnaden kommer att skyddas från förvanskning och rivning.

Ytterligare byggnadsarea för huvudbyggnaden medges inte. Nockhöjd är reglerad till befintlig nockhöjd.

För huvudbyggnaden gäller följande planbestämmelser med syfte att bevara kulturmiljövärden:

• q₁: Byggnaden är kulturhistoriskt särskilt värdefull och omfattas av bestämmelserna i 8 kap 13 § PBL. Byggnadens ursprungliga exteriör, byggnadsdelar och detaljer får inte förvanskas. Särskild hänsyn ska tas till de på plankartan specificerade karaktärsdragen. Vid utvändiga underhållsarbeten ska material och materialkvalitet anpassas till ursprungligt utförande. Brandskadad eller totalförstörd byggnad ska återställas exteriört.

• r₁: Byggnad får inte rivas.

Karaktärsdrag huvudbyggnad:

• Byggnadens volym.

• Fasad klädd med liggande spåntad träpanel målat i falurött med vita knutar, snickerier och fönster.

• Utformning och färgsättning på fasadens träpanel och listverk.

• Tvåluftsfönster i trä med småspröjs i övre delen.

• Öppna balkonger mot sydväst, samt utformning av räcke.

• Brutet tak klätt med enkupigt lertegel

På fastigheten finns även en äldre komplementbyggnad, troligen ursprunglig, som också är viktig för upplevelsen av fastigheten. Byggnaden bedöms som kulturhistoriskt värdefull.

För komplementbyggnaden gäller följande planbestämmelser med syfte att bevara kulturmiljövärden:

• k₁: Komplementbyggnaden är en kulturhistoriskt värdefull byggnad som ska bibehållas till sin karaktär med avseende på volym, proportioner, indelning, material och materialbehandling, färgsättning samt detaljeringsnivå.

Högst en komplementbyggnad får finnas på tomten. Byggnaden får ha en byggnadsarea om högst 20 kvm och en nockhöjd om högst 5 meter. Byggnaden ska placeras minst 4 meter från fastighetsgräns men får placeras närmare tomtgräns om berörd granne godkänner åtgärden. Dock ej närmare än 1 meter. I komplementbyggnaden får bostad inte inredas.

Lovbefriade åtgärder enligt 9 kap. 4 § pkt 4a-4c §§ - attefallsregler

Byggnaden är kulturhistoriskt särskilt värdefull. Av den anledningen regleras i detaljplaneförslaget att fastigheten inte omfattas av vissa av de bygglovsbefriade åtgärderna enligt 9 kapitlet 4 § pkt 4a-4c §§ PBL som i regel gäller för en- och tvåbostadshus, det vill säga för så kallade attefallsåtgärder.

För fastigheten införs utökad lovplikt för de åtgärder som gäller själva huvudbyggnaden samt för friliggande attefallshus.

För fastigheten krävs således bygglov för att:

• Göra en tillbyggnad på max 15 kvadratmeter.

• Bygga högst två takkupor.

• I ett enbostadshus inreda ytterligare en bostad.

• Uppföra en fristående komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus.

Detta innebär att ovanstående byggnadsåtgärder prövas mot bestämmelserna i detaljplanen. På plankartan regleras detta med bestämmelsen:

• Bygglov krävs även för komplementbyggnad, tillbyggnader, takkupor samt inredning av ytterligare bostad som annars är lovbefriade enligt PBL 9 kap. 4 a-c §§.

Lovplikt införs även för att uppföra solceller på tak eller fasad. På plankartan regleras detta med bestämmelsen:

• Bygglov krävs även för att på en byggnad montera solceller, färga om fasaden, byta fasadbeklädnad och taktäckningsmaterial.

Service

Nulägesbeskrivning

Närmaste service finns i Skärsätra och i Lidingö centrum, cirka 500 meter respektive 3,5 km från planområdet.

Planförslag och konsekvenser

Planen innebär ingen förändring med avseende på service.

Friluftsliv och rekreation

Nulägesbeskrivning

Planområdet ligger nära Kottlasjön och Högsätraängen som är populära rekreationsområden på Lidingö.

Planförslag och konsekvenser

Detaljplanen påverkar inte friluftsliv och rekreation.

Gator och trafik

Nulägesbeskrivning

Gator

Stadsdelen Skärsätra försörjs främst av Södra Kungsvägen från centrala Lidingö. Planområdet nås därefter via Parkvägen och Söderliden. Planområdet ligger i korsningen Bergsätravägen och Sveavägen. Trafikmätning vid Bergsätravägen gjordes år 2018 och visade på 812 fordon per dygn (f/d) med en medelhastighet på 29 km/h. Trafikmätning vid Söderliden under samma tidpunkt visade på 1207 fordon per dygn (f/d) med en medelhastighet på 30,2 km/h.

Parkering

Infart sker från Bergsätravägen och parkering sker inom den egna fastigheten. Enligt Lidingö stads Parkeringsplan är parkeringstalet 2,0 parkeringsplatser för småhus.

Gång- och cykel

Försörjningen av gång- och cykelvägar till området är god. Från centrala Lidingö leder ett huvudcykelstråk till Skärsätra. Huvudcykelstråket är separerat från fordonstrafik. Sedan övergår stråket till vägen (Centralvägen) där cyklister samsas med övrig fordonstrafik fram till närheten av planområde. Centralvägen har en skyltad hastighet på max 30 km/h.

Kollektivtrafik

Närmaste busshållplats är hållplats Ängsklockevägen cirka 650 meter från planområdet. Lidingöbanans station Skärsätra är cirka 500 meter från planområdet.

Planförslag och konsekvenser

Gator

Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte ha någon påverkan på gator och trafik.

Parkering

Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte ha någon påverkan på infart och parkering. Parkering ska fortsatt ske inom den egna fastigheten på kvartersmark. Parkeringstalet 2,0 kan uppfyllas inom fastigheten.

Gång- och cykel

Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte ha någon påverkan eller förändring på gång- och cykelvägar.

Kollektivtrafik

Tillgång till kollektivtrafik bedöms som god. Planförslaget påverkar inte kollektivtrafiken.

Teknisk försörjning

Nulägesbeskrivning

Vatten och avlopp

Fastigheten ingår i VA-verksamhetsområde och är i dag ansluten till kommunalt VA. Fastigheten har dricksvattenservis och spillvattenledning från anslutningspunkt i Sveavägen.

Värme

Fastigheten värms med direktverkande el.

El

Fastigheten är försörjd med el. Elledningar finns dragna längs med gatan och in på fastigheten.

Ledningar, tele, fiber och digital kommunikation

Fiber finns i Bergsätravägen och Sveavägen, men fastigheten är inte ansluten.

Avfall

I området finns kommunal avfallshämtning. Avfallshantering sker i dag med sopkärl placerade på den egna fastigheten mot Bergsätravägen. Närmaste återvinningsstation finns cirka 1–1,5 km från planområdet vid Willys, Lerbovägen.

Planförslag och konsekvenser

Vatten och avlopp

Planen innebär ingen förändring avseende vatten och avlopp.

Värme

Planförslaget påverkar inte värmeförsörjningen.

El

Planförslaget påverkar inte elförsörjningen.

Ledningar, tele, fiber och digital kommunikation

Planförslaget påverkar inte ledningar, tele, fiber och digital kommunikation.

Avfall

Från och med 2025 gäller hushållsnära insamling av förpackningar. Detta innebär att ytterligare kärl för avfall kommer att behövas för olika avfallsfraktioner. Fastigheten bedöms kunna inrymma ytterligare avfallskärl vid behov.

Dagvatten

Nulägesbeskrivning

Fastigheten har i dag en grönyta av trädgårdskaraktär och dagvattnet omhändertas därmed mestadels med lokal fördröjning och infiltration. Fastigheten har en lutning söderut där fastighetens höjd går från +24 m till +21 m. Fastigheten är ansluten till ledningar för dagvatten i Sveavägen.

Den tekniska avrinningen leder ut till Lilla Värtan. Det bedöms i dagsläget vara begränsad kapacitet i det tekniska dagvattennätet. Eftersom kapaciteten i det tekniska dagvattennätet utanför fastigheten är begränsad behöver dagvattnet omhändertas inom den egna fastigheten i största grad. Eftersom fastigheten inte är detaljplanelagd finns det inga bestämmelser för hur dagvatten ska hanteras.

Det är därför av stor vikt att bestämmelser införs för att vid ett genomförande möjliggöra att dagvattnet hanteras inom kvartersmark på den egna fastigheten. Åtgärder ska så långt som det är möjligt följa Lidingö stads dagvattenpolicy vilken är lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD-metod). Dagvatten som når kustvattnen, sjöar eller vattendrag ska ha sådan kvalitet att det inte försvårar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormer.

Planförslag och konsekvenser

Bestämmelser införs i detaljplanen som reglerar att dagvattnet hanteras inom kvartersmark på den egna fastigheten. I detaljplanen finns följande bestämmelser gällande dagvatten:

• Takvatten ska infiltreras inom fastigheten.

• Minst 60 % av fastighetsarean ska vara genomsläpplig.

• Trädet får endast fällas om det är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk.

• Marklov krävs även för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet.

• Marklov krävs även för fällning av träd.

I detaljplanen regleras även byggrätten för huvudbyggnad och komplementbyggnad till den storlek som byggnaderna har i dag. Det innebär att fastigheten inte kommer att bebyggas mer än i dag och därmed inte påverka dagvattensituationen på fastigheten.

Risker, miljö, hälsa och säkerhet

Förorenad mark

Nulägesbeskrivning

Inga kända markföroreningar finns inom planområdet. Ingen verksamhet med potential till att kunna förorena marken har bedrivits inom planområdet. Staden har inför uppstart av detaljplanen studerat planeringsförutsättningarna och bedömt att området inte kan anses vara förorenat och därmed inte utgör någon risk för människors hälsa.

Planförslag och konsekvenser

Planförslaget påverkar inte förorenad mark.

Radon

Nulägesbeskrivning

Berggrunden i Lidingö klassas som normalriskmark beträffande radon.

Buller

Nulägesbeskrivning

Vägar i planområdets närhet som kan orsaka buller i området är Bergsätravägen och Sveavägen. Enligt förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader gäller följande krav på bullernivåer från spårtrafik och vägar:

Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida:

1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad

2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.

Om denna ljudnivå ändå överskrids gäller enligt förordningen följande:

1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad ska vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och

2. minst hälften av bostadsrummen ska vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden.

Planförslag och konsekvenser

Fastigheten bedöms utsättas för låga ekvivalenta ljudnivåer från fordonstrafiken eftersom hastigheten är låg och trafikmängden är låg på närliggande gator. Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte öka bullernivån. Ingen bullerutredning har gjorts då det inte bedöms nödvändigt utifrån platsen förutsättningar. Inga planbestämmelser till skydd för buller behövs i detaljplanen.

Ras, skred, erosion, sättningar

Nulägesbeskrivning

Enligt Sverige geologiska undersökning (SGU) ligger planområdet inte inom aktsamhetsområde med risk för skred i finkornig jordart. Planen syftar till att bekräfta nuvarande markanvändning och marken inom planområdet är redan bebyggd.

Planförslag och konsekvenser

Risken för ras, skred och erosion anses vara mycket liten.

Översvämningsrisk

Nulägesbeskrivning

Planområdet ligger på en ungefärlig höjd på +24 m till +21 m ovan RH00. I fastighetens södra del finns en lågpunkt som enligt Länsstyrelsens kartering riskerar att översvämmas vid 100- och 500-års regn.

Planförslag och konsekvenser

Det är främst fastighetens obebyggda södra del som riskerar att översvämmas i någon större omfattning vid 100-årsregn. Byggnaden på fastigheten är placerad utanför den djupaste lågpunkten. Det har inte förekommit några problem med vatteninträngning i källaren på den befintliga byggnaden. Detaljplanen medger ingen utökad byggrätt för byggnaden. Detaljplanen medger endast en byggnad på den plats där byggnaden står i dag. Staden bedömer att det är lämpligt att fastslå byggrätten.

Farligt gods

Nulägesbeskrivning

Rekommenderad led för transport av farligt gods ligger cirka 200 meter från planområdet. Risker kopplade till transport av farligt gods anses inte vara betydande för planarbetet.

Räddningstjänsten tillgänglighet i området

Nulägesbeskrivning

Framkomlighet för räddningstjänstens fordon tillgodoses på gatumark och inga gator specifika för räddningstjänst föreslås i detaljplanen.

Planförslag och konsekvenser

Räddningstjänstens framkomlighet till byggnaden bedöms som god.

Tillgänglighet

Nulägesbeskrivning

Planområdet nås via befintlig väg. Tomten är förhållandevis plan. Byggnaden är uppförd under 1910-talet och uppfyller inte dagens krav om tillgänglighet. Huvudentrén nås via en trappa.

Planförslag och konsekvenser

Planförslaget innebär ingen förändring avseende tillgänglighet till byggnaden. Eventuella åtgärder som innebär ändringar av byggnaden ska prövas av miljö- och stadsbyggnadsnämnden.