Bebyggelse, stadsbild och gestaltning

Nulägesbeskrivning

Planområdet ligger i stadsdelen Skärsätra i nära anslutning till Lidingöbanans hållplats Kottla. Skärsätra är en tätbebyggd stadsdel som ligger innanför kusten mot Halvkakssundet på södra Lidingö. Utanför Dalénum i sydväst övergår sundet i Lilla Värtan. Landskapet karaktäriseras främst av kuperad klippig skärgårdsterräng med kvarvarande inslag av tall- och blandskogsdungar. Kappsta vid kusten längst i söder är naturreservat. Ett skogsparti skiljer Skärsätra från Stockby i norr. Dagens Skärsätra består av flera tidsskikt där bebyggelse från olika tider blandas.

Stadsdelsnamnet Skärsätra är hämtat från Skärsätra gård innanför Halvkakssundet. Gården har anor från medeltiden (omnämnd 1379). På den före detta gårdens marker har en stor del av nuvarande stadsdel vuxit fram. Kottla gård i nordöstra Skärsätra var ett torp under Stockby på 1700-talet och blev ett eget hemman år 1811. Den nordöstra delen av Skärsätra har till stor del vuxit fram på Kottla gårds mark.

Skärsätra gårds brygga var tidigt betydelsefull för sjötransporter, vilket framgår i äldre kartmaterial där en tilläggsplats nedanför gården kan anas redan 1661. Skärsätra låg centralt vid vattenvägen och ångbåtstrafikens intensiva utveckling efter 1800-talets mitt gynnade en uppkomst av sommarvillor både vid kusten och inne vid Kottlasjön. Skärsätras centrala läge lockade även till sig en etablering av industrier vid Halvkakssundet, främst efter 1900. Företaget AGA köpte 1911 flera industritomter vid vattnet och flyttade över verksamheten som då låg i Nacka. Detta kom att få en mycket stor betydelse och bli en livsnerv i samhälls- och byggnadsutvecklingen på Lidingö.

Skärsätra kom snabbt att förvandlas till ett villa- och industrisamhälle. Skärsätra villastad har ursprung i ett konsortium som köpte mark från Skärsätra gård 1907. Detta konsortium ombildades till bolaget Nya AB Skärsätra 1911. I Skärsätra fanns redan 1905 en hel del bebyggelse. Allt som allt fanns här 70 bebyggda lägenheter, varav flertalet var sommarnöjen som tillkommit på 1880- och 1890-talet. Det fanns även enklare egnahem i området kring Törnrosvägen.

Expansionen av Skärsätra villastad tog form framför allt under åren kring 1910. 1911 byggdes Skärsätras första skola vid Parkvägen. Tillkomsten av södra Lidingöbanan 1913-1914 med flera hållplatser i stadsdelen bidrog ytterligare till expansionen. Kustremsan var till stor del tänkt som industrimark. Industriarbetarnas bostäder på billigare tomter var tänkta att koncentreras till området närmast industrierna samt i utkanten av Skärsätra vid gränsen mot Stockby. Vid Kottlasjön och på höjdryggarna innanför kusten skulle det byggas villor för mer välbärgade invånare och så blev det också i huvudsak.

Planförslag och konsekvenser

Planens omfattning och konsekvenser är begränsade då planen huvudsakligen säkerställer att befintlig bostadsbebyggelse inte längre är oförenlig med gällande detaljplan.

Lidingö 10:573 och Lidingö 10:574

Planförslaget förutsätter en sammanläggning av fastigheterna och medger en minsta fastighetsstorlek om 960 kvm. Befintlig huvudbyggnad får en utökad byggrätt på cirka 40 kvm, som regleras med en varsamhetsbestämmelse och utformningsbestämmelse för att tillbyggnaden ska ta hänsyn till byggnadens karaktär som en jugendvilla från tidigt 1900-tal. Nockhöjd är reglerad till befintlig nockhöjd. Komplementbyggnader får uppföras med en högsta sammanlagd byggnadsarea om 40 kvm och ska placeras minst 1 meter från fastighetsgräns. Komplementbyggnader får ha en högsta byggnadshöjd om 3 meter och en högsta nockhöjd om 4 meter. I komplementbyggnad får bostad ej inredas. 60 % av fastighetsarean ska vara genomsläpplig och takvatten ska infiltreras inom den egna fastigheten.

Lidingö 10:564 (östra byggnaden)

Byggnaden är kulturhistoriskt särskilt värdefull och förses med rivnings- och förvanskningsförbud. Ytterligare byggnadsarea för huvudbyggnaden medges ej. Nockhöjd är reglerad till befintlig nockhöjd. För bygglovsbefriade åtgärder införs en ändrad lovplikt så att åtgärderna prövas mot detaljplanens regleringar. Komplementbyggnader får uppföras med en högsta sammanlagd byggnadsarea om 40 kvm och ska placeras minst 1 meter från fastighetsgräns. Komplementbyggnader får ha en högsta byggnadshöjd om 3 meter och en högsta nockhöjd om 4 meter. I komplementbyggnad får bostad ej inredas. 60 % av fastighetsarean ska vara genomsläpplig och takvatten ska infiltreras inom den egna fastigheten.

Lidingö 10:564 (västra byggnaden)

På västra delen av fastigheten finns en befintlig byggnad av stugkaraktär. Byggnaden innehar inga särskilda värden och antas rivas och ersättas med ett större enbostadshus. Planförslaget möjliggör för en rivning eller utbyggnad av befintlig byggnad genom att medge en byggnadsarea på 150 kvm där huvudbyggnad ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns. Inom tilltänkt fastighet förses marken inom 25 meter från närmaste spårmitt med korsmark. Huvudbyggnaden ska utformas med sadeltak, mansardtak eller valmat tak. Nockhöjden regleras till 9 meter. Ny byggnad ska så långt som möjligt terränganpassas. Minsta fastighetsstorlek är 1200 kvm. Komplementbyggnader får uppföras med en högsta sammanlagd byggnadsarea om 40 kvm och ska placeras minst 1 meter från fastighetsgräns. Komplementbyggnader får ha en högsta byggnadshöjd om 3 meter och en högsta nockhöjd om 4 meter. I komplementbyggnad får bostad ej inredas. 60 % av fastighetsarean ska vara genomsläpplig och takvatten ska infiltreras inom den egna fastigheten. Huvudbyggnad ska grundläggas och utformas så att stomljudsnivå inomhus ej överskrider 32 dBA maximalnivå med tidsvägning FAST vid tågpassage.

Kulturmiljö

Nulägesbeskrivning

Lidingö 10:573

Byggnaden på fastigheten Lidingö 10:573 uppfördes 1912 som ett tvåbostadshus. Ursprungsritningar saknas i miljö- och stadsbyggnadsnämndens bygglovsarkiv. Uppmätningsritningar finns från 1950 då villan byggdes om, bland annat med installation av två toaletter. Byggnaden är inte utpekad i någon av Lidingö stads byggnadsinventeringar men har, trots senare ändringar, i stort behållit sitt ursprungliga arkitektoniska uttryck av en jugendvilla i allmogetradition från tidigt 1900-tal. Planformen är kvadratisk med ett brant brutet tak. Taket är klätt med lertegel och fasaden med liggande träpanel. Byggnaden bedöms inte vara kulturhistoriskt särskilt värdefull men byggnadens karaktär och miljöskapande värde som representant i området för den tidiga utbyggnaden av villastaden ska tas hänsyn till vid åtgärder i enlighet med de varsamhetsbestämmelser som gäller generellt enligt plan- och bygglagen.

Lidingö 10:564*3 (östra byggnaden)

Huvudbyggnaden på Lidingö 10:564 gavs byggnadslov 1924. Byggherre var stenhuggare Sem Leander Larsson. Villastilen är klassicerande 1920-tal med hushörn som markeras med kapitäl på gavlarna. Tidstypiska är även tvåluftsfönstren med sex spröjs i nedre plan och fyra på övre våningen. Motivet mot gatan domineras av den asymmetriskt placerade breda frontespisen som kröns av ett dekorativt ovalt vindsfönster. På gavlarna finns små halvmåneformade fönster, så kallade ”lunettfönster” som var ett mycket vanligt motiv i 1920-talets nyklassicistiska byggnadsstil. Färgsättningen är även den tidstypisk med den släta beige/grå putsen och de lindblomsgröna fönstren.

Byggnaden är utpekad som en kulturhistoriskt värdefull byggnad i äldre inventeringar av Lidingös byggnader (inventering 1971-1986). I Lidingö stads senast utförda inventering av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader (2013-2015) tillmäts byggnaden ett högt kulturhistoriskt värde. Liknande villor har ofta blivit starkt moderniserade men denna villa har i hög grad behållit en ursprunglig utformning. Villan är ett tidigt och välbevarat exempel på utbyggnaden av Skärsätras villastad och har ett stort miljöskapande värde i området. Byggnaden bedöms vara kulturhistoriskt särskilt värdefull och föreslås därför omfattas av förvanskningsförbud och rivningsförbud.

Lidingö 10:564*3 (västra byggnaden)

En mindre byggnad av sommarstugetyp ligger på en liten vildvuxen höjd ovan angränsande väg. Byggnaden är uppförd i ett plan med plåtbeklätt sadeltak. På fasaden mot vägen finns tre fönster varav ett är rektangulärt och sträcker sig upp till takfoten. På byggnadens södra fasad finns en liten träbeklädd tillbyggnad med avvikande taklutning. Tillbyggnaden är, till skillnad från övriga byggnaden försedd med tätspröjsade fönster. Byggnaden är putsad i lite grövre beige puts, och har en mindre entréveranda klädd med liggande träpanel. Fönster och dörrar är målade i grönt.

Ursprungsritningar har inte hittats i miljö- och stadsbyggnadsnämndens bygglovsarkiv, men med hänsyn tagen till byggnadens karaktär förmodas den vara uppförd på 1950-talet. Byggnaden är välbevarad men bedöms inte vara kulturhistoriskt särskilt värdefull. Då fastigheten föreslås vara möjlig att stycka i två bedöms det inte vara rimligt att behålla stugan på tomten om det ska vara möjligt att bygga en enfamiljsvilla på platsen.

Geotekniska förhållanden

Nulägesbeskrivning

Marken inom planområdet består huvudsakligen av berg med inslag av morän.

Planförslag och konsekvenser

Grundläggningsförhållanden för ny- och tillbyggnation är goda.

Buller

Nulägesbeskrivning

Kända bullerkällor i planområdets närhet som kan orsaka buller är Kottlavägen och Lidingöbanan. Enligt förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader gäller följande krav på bullernivåer från spårtrafik och vägar:

Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida:

1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad

2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.

Om denna ljudnivå ändå överskrids gäller enligt förordningen följande:

1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad ska vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och

2. minst hälften av bostadsrummen ska vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden.

Planförslag och konsekvenser

Planområdet är beläget intill Kottlavägen och Lidingöbanan, vilket ger en risk för störande buller, vibrationer och stomljud. Buller och stomljud från arbetsfordon och spårunderhåll, exempelvis spårslipning och spårriktning, kommer att förekomma. Buller från underhållsarbeten uppstår vanligen nattetid då dessa arbeten måste utföras under trafikfri tid. Det går dessutom inte att utesluta att högre ljudnivåer från arbetsfordon kan uppstå jämfört med fordon i linjetrafik.

En trafikbullerutredning har tagits fram under planprocessen (DMTK, 2023-04-14). Trafikbullersituationen vid byggnaderna har beräknats för prognosår 2040 för vägtrafik och prognosår 2050 för spårbunden trafik. Stomljud och vibrationer har bedömts utgående från mätningar utförda i befintliga byggnader samt i marken.

Buller

Trafikbullerberäkningarna visar att riktvärden för ljudnivå vid fasad klaras utan särskilda åtgärder vid alla tre fastigheter. Det finns även ytor på alla fastigheter där riktvärden för uteplats klaras. Uteplatser är i dag placerade inom dessa områden. Ljudnivån från högtalarutrop på Kottla station, samt bommar vid plankorsningen, upplevdes vid platsbesök som låg, och bedöms vara väl anpassad för att minimera risken för störning. Högtalarutrop och buller från underhållsarbeten, exempelvis i samband med grus-, snöröjning och klottersanering, kommer att förekomma. Dessa bullerstörningar uppstår vanligen nattetid då vissa underhållsarbeten måste utföras under trafikfri tid.

Ekvivalent ljudnivå beräknas bli som högst 56 dBA vid byggnadsfasad med dagens trafik, respektive 58 dBA för prognosår 2040. Riktvärden för ljudnivå vid fasad klaras därmed utan åtgärder. Det finns även ytor på varje fastighet där riktvärden för uteplats klaras, både idag och för prognos.

Vibrationer

Riktvärden för kännbara vibrationer bedöms klaras utan åtgärder i både befintliga och tillkommande byggnader. Högsta uppmätta komfortvägda vibrationsnivå i byggnad är 0,015 m/s, att jämföra med riktvärdet 0,4 m/s. Då berget ligger ytligt, och alla byggnader bedöms vara grundlagda på berg, är de låga nivåerna väntade. Det bedöms inte finnas någon risk att riktvärden för kännbara vibrationer överskrids i någon byggnad inom planområdet, varken befintlig eller tillkommande. Detta gäller även om tågens hastighet skulle öka, eller om byggnad skulle uppföras närmare spårområdet än idag.

Stomljud

Då berget i området ligger ytligt riskerar tågen primärt att ge upphov till stomljud, medan risken för kännbara vibrationer är låg. Riktvärden för stomljud bedöms klaras på samtliga boningsvåningar i de befintliga byggnaderna, förutsatt att tåg stannar vid stationen. När tåg passerar i hög fart kommer riktvärden möjligen att överskridas i rum på bottenvåning (första boningsvåning). Då husen är befintliga, och total ljudnivå i samtliga rum bedöms styras av luftljud, är bedömningen att detta bör kunna tillåtas.

Stomljud är ljud som uppkommer i byggnader till följd av de vibrationer som sprids från spåren, genom berg och mark, till byggnadsstommen. Stomljud uppfattas som störande vid lägre ljudnivåer än luftburet ljud, dels på grund av hög andel lågfrekvent ljud, dels då ljudet inte går att riktningsbestämma och inte heller går att komma ifrån genom att exempelvis byta rum. Genom förebyggande åtgärder vid uppförande av nya byggnader kan överföringen av vibrationer från mark till byggnad minskas, vilket sänker stomljudsnivån. Att åtgärda stomljudsproblematik i efterhand är både kostsamt och komplicerat, och ger sällan lika bra resultat.

För att minska vibrationsöverföringen till en byggnad krävs någon form av vibrationsdämpande skikt mellan byggnadsstomme och berg. I vissa fall kan det räcka med ett lager av kross och/eller cellplast mellan bottenplatta och berg. Om det inte bedöms tillräckligt används normalt skivor/remsor av Sylomer eller liknande produkter, som placeras exempelvis mellan påle/plint och bottenplatta. Alternativt mellan källarvägg och bottenplatta, om stomljud kan tillåtas i källarplan.

För att säkerställa att riktvärden för stomljud klaras i tillkommande bostadsbyggnad på Kottlavägen 17B har en planbestämmelse som reglerar högsta stomljudsnivå införts i plankartan.

Om byggnaden grundläggs på berg, utan någon form av stomljudsdämpande åtgärd, och boningsrum placeras på bottenplatta är det sannolikt att stomljudsnivån i dessa rum överskrider riktvärdet 32 dBA LpAFmax. Med en byggnadsstomme med låg dämpning skulle stomljudsnivån teoretiskt även kunna överskrida riktvärdet en våning upp. Förutsett att byggnaden grundläggs och konstrueras på ett sätt som håller nere stomljudsnivån bedöms riktvärden kunna klaras oavsett var på fastigheten byggnaden uppförs.